Emma-Karin Rehnman

Påskaftons traditioner inbegriper exempelvis att påskharen har tittat förbi innan frukost och lämnat något klurigt i brevlådan eller på annan lämplig plats - lyckas man lura ut klurigheten brukar det uppenbara sig en ledtråd till en ny plats att leta på. I bland hittar man en ny klurighet, i bland något mumsigt. (I vissa fall både och!) Påskjakten har tagit lite olika form genom åren - en gång för väldigt många år sedan vaknade vi syskon till att halva huset var fullt av uppspänt garn. Lindade man ihop sitt nystan kom man, om jag minns rätt, till lite godis och ett glas-målnings-pyssel! Gåtor som leder till olika platser till huset har varit vanliga - "Till hälften hunnen på min levnads vandring, hade jag i en dunkel skog förrirrat mig", leder till exemplaret av Den gudomliga komedin, i vilken nästa ledtråd är instoppad. Och så vidare!

I år hade haren lämnat ett pussel...

Som visade sig vara något av en utmaning att lägga - det hade tydligen varit en ännu större utmaning för påskharens hjälpredor att förbereda... Vi fick i alla fall fram ledtrådar åt var och en av oss!

Mums! Jag är en godisråtta rätt igenom, det går inte att förneka...

Och de här fick jag av Ester - det är antagligen för kallt för att vi ska kunna se några tulpaner i Amsterdam, så hon hade målat några åt mig. Visst är hon jätteduktig?

Det färdiga pusslet också!

Sedan i väg till farmor och farfar - någonstans i den här bilden skymtar en krokus...

Vi lagade mat, åt och fikade hela för- och eftermiddagen, med några små pauser för matkoma! Och smörgåstårta blev det faktiskt av gårdagens ansträngningar.

På kvällen blev det dessutom påskmiddag hos Eskils familj - att jag är mätt nu på kvällen är årets underdrift.

Och så fick jag ett ägg av Eskil också, fyllt med godis och den här halterneck-toppen - det är ett internskämt vi har, allt sedan jag beklagade mig i december om att bh:arna jag provade i London inte fanns i mindre kupor än A... Det är egentligen inte ett problem, utan jag är väldigt nöjd med att de inte är större än vad de är. Nu har jag en tröja för det också!

Skojiga linnen åsido, så har jag väldig tur som har så mycket familj och släkt att fira alla de här högtiderna med. Det är nästan lika roligt nu som när jag var liten, och dessutom tycker jag om mer av maten nu!

Bästa möjliga start på påsklovsveckan - i morgon blir det Amsterdam!

/E-K